Så fungerar den dramaturgiska kurvan i ditt skrivande

Nästan alla människor har en favoritfilm eller en favoritbok som de älskar och som de inte har någonting emot att se eller läsa om och om igen. Filmen eller boken kan vara inspirerande eller spännande, men något som dessa favoritfilmer och -böcker har gemensamt är att handlingen och berättelsen är strukturerad på ett sätt som trollbinder sin publik. I princip följer de flesta bra berättelser alltid en dramaturgisk kurva.

Oavsett om det gäller en fiktiv historia eller inte så brukar man använda sig av den dramaturgiska kurvan när man skriver eller sätter ihop en berättelse. Den fungerar som en mall för strukturen och formen på hur berättelsen ska berättas och flöda. Kurvan illustrerar helt enkelt den väg som en berättelse tar, och den startar ofta med en tydlig början och introduktion, en mittensektion med berättelsens viktigaste händelser samt ett avslut med en, förhoppningsvis, tillfredsställande slutsats.

Den dramaturgiska kurvan, så som den ser ut idag, har sina rötter hos den tyska författaren Gustav Freytag, som på 1860-talet presenterade kurvan i en pyramidform. Freytag menade att varje historia går igenom fem olika stadier från början till slut, och dessa stadier är avgörande för att binda och engagera sin publik från start till slut.

Den dramaturgiska kurvan

Den dramaturgiska kurvan består av följande fem stadier:

  1. Anslag: Presentation av berättelsen och karaktärerna.
  2. Upptrappning: Tempot ökar och konflikten börjar byggas upp.
  3. Klimax: Berättelsens största spänning nås.
  4. Avrundning: Frågetecken i berättelsen klars upp.
  5. Upplösning: Berättelsens slut.

Att följa en strukturerad och bra dramaturgisk kurva är det som kan göra skillnad mellan att publiken blir engagerad eller avfärdar berättelsen. I projektledning kan man likna denna struktur vid hur man utformat ett projektflöde, där varje del är avgörande för det övergripande målet.

Hur man skapar en berättelse med hjälp av den dramaturgiska kurvan

Att skriva en bok eller en film kan både verka skrämmande och utmanande. Men med den dramaturgiska kurvan kan processen bli betydligt enklare. Här är stegen för att använda den dramaturgiska kurvan i ditt skrivande:

Välj den dramaturgiska kurva som känns mest lockande

Det första steget är att välja den version av den dramaturgiska kurvan som känns mest applicerbar på din historia. Det vanligaste är att utgå ifrån Freytags ursprungliga modell med fem steg. Att snabbt definiera vilken typ av historia man vill berätta gör det också lättare att föra berättelsen vidare.

Identifiera berättelsens början, mitt och slut

Nästa steg handlar om att utveckla de centrala karaktärerna och i vilket sammanhang deras berättelse utspelar sig. En grundlig förståelse för dessa detaljer kommer att vägleda berättelsens struktur.

Sätt in berättelsens händelser i den dramaturgiska kurvan

Att visuellt rita upp den dramaturgiska kurvan kan vara ett praktiskt sätt att finna balans och förstå de väsentliga händelserna som ska ingå i berättelsen. Genom att placera händelser längs kurvan, kan man tydligt se om någon del behöver mer djup eller utveckling.

Anpassa och redigera vid behov

Det finns inga strikta regler som anger att man måste följa Freytags dramaturgiska kurva till punkt och pricka. Varje berättelse är unik, och det är viktigt att ha friheten att justera och omarbeta enligt vad som bäst tjänar berättelsen. Tänk på hur vissa berättelser kan kräva en längre inledning, medan andra snabbare kan gå till upptrappning och klimax.

Skillnaden mellan den dramaturgiska kurvan och andra kurvor

Det kan ibland vara förvirrande att skilja mellan själva handlingen och den dramaturgiska kurvan. Handling handlar om individuella händelser, medan den dramaturgiska kurvan fokuserar på deras strukturella ordning. Ett jämförelsevis koncept är karaktärskurvan, som är specifikt inriktad på en karaktärs utveckling i berättelsen. Detta innebär att den dramaturgiska kurvan ger en övergripande perspektiv, medan karaktärskurvan fokuserar på individuella karaktärers resor.

Kan den dramaturgiska kurvan appliceras på alla berättelser?

De flesta berättelser följer en form av den dramaturgiska kurvan, men det finns undantag där berättare medvetet väljer att avvika från den klassiska strukturen. Det viktiga är att dessa val görs med en förståelse för kurvans traditionella former. Namnet på dramaturgiska strukturen får inte förvirra – det handlar om att skapa engagemang och intresse genom att välja rätt form och struktur för berättelsen.

Ett exempel

För att illustrera den dramaturgiska kurvan kan man titta på klassiska berättelser. Ta exempelvis Rödluvan, där anslaget introducerar oss till karaktären och hennes uppdrag, upptrappningen visar händelseutvecklingen i skogen, klimax nås när Rödluvan upptäcker vargen, följt av avrundning där konflikten löser sig, och slutligen upplösningen där hon lär sig en viktig läxa.

Slutsats

Den dramaturgiska kurvan är ett oersättligt verktyg för att bygga starka berättelser som engagerar publikens intresse. Genom att följa och anpassa Freytags model kan man skapa en valid struktur för både kreativa och tekniska projekt. I en värld av digital projekthantering kan en klart definierad berättelse hjälpa till att förtydliga visioner och mål. Den dramaturgiska kurvan kan appliceras inom olika medier och kan formas för att passa många berättartekniker. Att förstå denna kurva kan göra en betydande skillnad i hur en historia uppfattas och tolkas.

Lämna en kommentar